• +46 70 5391992
  • info@kerab.se

Samordning mellan olika verksamhetsdelar

Samordning mellan olika verksamhetsdelar

Med hjälp av innehållet på sidan En verksamhets reala sida – arbetsuppgifter kan följande områden för ömsesidiga hänsynstaganden mellan olika verksamhetsdelar identifieras – fem olika typfall.

 

Kund- / mottagarförsörjning

Samordningsbehov när skilda verksamhetsdelar agerar mot samma huvudmålgrupper med egen kund- / mottagarförsörjning:

Rationalitet. Samordning så att kund- / mottagarförsörjningen sker utan onödigt dubbelarbete och utnyttjar möjliga skalfördelar, vilket ger billigare arbete alternativt bättre eller mer för samma kostnad.

Konsekvens. Samordning så att hela verksamhetens agerande mot målgrupperna är konsekvent och förtroendeingivande.

 

Kund- / mottagarförsörjning visavi produktförsörjning

Samordningsbehov när skilda verksamhetsdelar svarar för kund- / mottagarförsörjning respektive för produktförsörjning till huvudmålgrupperna:

Matchning ’bakåt’ . Samordning mellan kund-  /mottagarförsörjning och produktförsörjning – så att verksamheten är lyhörd för vad målgrupperna vill ha och anpassar sin produktutveckling och produktion därefter.

Matchning ’framåt’. Samordning mellan produktförsörjning och kund- / mottagarförsörjning – så att det blir överensstämmelse mellan vad som kan produceras och vad som lovas till kunderna / mottagarna.

Motsvarande samordningsbehov uppstår beträffande sidomålgrupper när det är skilda verksamhetsdelar som kommunicerar med dessa respektive svarar för produktförsörjning till dem.

 

Produktförsörjning

Samordningsbehov när skilda verksamhetsdelar åstadkommer likartade produkter:

Rationalitet. Samordning så att produktutveckling och produktion sker utan onödigt dubbelarbete och utnyttjar möjliga skalfördelar, vilket ger billigare produkter alternativt bättre eller mer produkter för samma kostnad.

Konsekvens. Samordning som förhindrar omotiverade olikheter mellan produkterna, vilka skulle minska målgruppernas förtroende för verksamheten i dess helhet, och som ger rätt målgruppsneutrala produktkvalitet (produktens kvalitet mätt med målgruppsneutrala standardmått).

 

Kund- / mottagarförsörjning och produktförsörjning visavi resursförsörjning

Samordningsbehov när skilda verksamhetsdelar svarar för verksamhetens kärnprocesser (kund- / mottagarförsörjning och produktförsörjning) respektive för dess stödprocesser (resursinriktad och övergripande intern service):

Matchning ’bakåt’. Samordning mellan mottagare och givare av den interna servicen – så att givarna är lyhörda för vad mottagarna vill ha och anpassar sin service därefter.

Matchning ’framåt’. Samordning mellan givare och mottagare av den interna servicen – så att det blir överensstämmelse mellan vad givarna kan åstadkomma och vad mottagarna räknar med.

Motsvarande samordningsbehov uppstår beträffande materiella resurser när det är skilda verksamhetsdelar som nyttjar respektive tillhandahåller dessa.

 

Resursförsörjning

Samordningsbehov när skilda verksamhetsdelar använder likartad intern service respektive likartade resurser:

Rationalitet. Samordning så att servicen / innehavet av resurser sker utan onödig dubblering och utnyttjar möjliga skalfördelar, vilket ger billigare service / resurser alternativt bättre eller mer för samma kostnad.

Konsekvens. Samordning som ger rätt enhetlighet och mångsidighet i servicen / resurserna så att de vid behov kan användas av andra nyttjare än de vanliga.

Ett typexempel på samordning av resurser är när datorutrustning och -program standardiseras så att personal i olika verksamhetsdelar kan hjälpa varandra eller utnyttja varandras utrustning.

I situationer där det råder knapphet på en resurs uppstår behov av prioritering mellan verksamhetsdelarna – så att resursen hamnar där den bäst behövs och så att knappheten inte driver upp kostnaderna onödigt. Exempel på onödig kostnadsökning är att skilda verksamhetsdelar bjuder över varandra för att rekrytera samma personal.