Många av KERABs uppdrag genom åren har haft frågeundersökningar som metod för att skaffa fram faktaunderlag. De flesta har varit utvecklings- eller utvärderingsuppdrag i vilka grunden lagts med intervjuer, enkäter eller bådadera. Rena enkätuppdrag har också förekommit.
Undersökningar i vilka faktaunderlaget består av människors subjektiva bedömningar rör sig på ett fält med flera problem: Människors minnen är opålitliga. Individer har olika intressen och kunskaper. Personers ”dagsform” skiftar. Ett och samma ord har varierande innebörd för olika människor. Alternativa formuleringar som framhäver växlande perspektiv i en fråga ger olika svarsresultat. Individers förväntningar på hur saker och ting borde vara inom det område som en fråga handlar om påverkar deras svar – förväntningarna varierar.
Det finns sätt att kringgå eller neutralisera dessa problem.
De många uppdragen med frågeundersökningar har gett en omfattande träning och erfarenhet av att planera och genomföra sådana studier med hög svarsfrekvens och som undviker de felrisker som finns vid frågor om subjektiva bedömningar.
Principiellt om frågeundersökningar
En frågeundersökning handlar så småningom om att ställa frågor och att ta hand om svaren. Innan man kommer så långt finns ett mycket viktigt skede där studiens syfte blir ordentligt klarlagt. Det arbetet kan schematiskt beskrivas så här.
Bakgrund och förutsättningar
Vem ska använda? Till vad?
Vad är redan känt? Beslutat?
Resurser och tid till förfogande?
Slutsatser som ska kunna dras
Vad ska bedömas?
Vad ska föreslås?
Information som ska fram
Vad ska beskrivas?
Vad ska förklaras?
Vad ska förutsägas?
Med dessa frågor besvarade är grunden lagd för ett framgångsrikt genomförande av undersökningen. Rätt fakta tas fram och rätt analyser görs.
Kvantitativa och kvalitativa undersökningar
Kvantitativa frågeundersökningar ger sifferdata för variabler som är bestämda i förväg och som kan analyseras statistiskt. De syftar till att skapa en generaliserbar bild av verkligheten som har en tillräcklig statistisk säkerhet. Det enskilda fallet är inte intressant. Karakteristiskt för en kvantitativ undersökning är stort urval, av typen sannolikhetsurval, och litet undersökningsdjup.
Kvantitativa frågeundersökningar kan genomföras som enkäter eller som standardiserade intervjuer. Dessa båda undersökningsformer har huvudsakligen slutna frågor med fasta svarsalternativ.
Kvalitativa frågeundersökningar utforskar mönster som inte låter sig fångas med förutbestämda frågor utan som består av företeelser och sammanhang som visar sig först när också följdfrågor kan ställas. Även en kvalitativ undersökning strävar efter ett allmängiltigt resultat. Det som studien kommer fram till genom ett begränsat antal tillfrågade ska ha generell tillämplighet. Nu handlar det emellertid om analytisk generalisering, inte statistisk. Den kvalitativa studien har inga förutbestämda variabler utan söker typiska mönster genom att utveckla förståelse för enskilda situationer. Den efterforskar bakomliggande faktorer, strukturer, processer, tankar och uppfattningar som har betydelse. Det enskilda fallet är intressant. Karakteristiskt för en kvalitativ undersökning är litet urval av tillfrågade, av typen icke-sannolikhetsurval, och stort undersökningsdjup.
Kvalitativa frågeundersökningar kan genomföras som djupintervjuer eller som fokusgrupper. För egen del saknar jag erfarenhet av att genomföra fokusgrupper.
En undersöknings validitet och reliabilitet
Begreppen validitet och reliabilitet används för att beskriva en undersöknings träffsäkerhet och tillförlitlighet. Förenklat kan man säga att validitet är att mäta rätt saker medan reliabilitet är att mäta saker rätt.
Validitet innebär att man mäter den egenskap som man avser att mäta. Man undviker systematiska fel. Ett systematiskt fel innebär att det använda måttet eller den gjorda beskrivningen inte är rättvisande för den sökta egenskapen.
Reliabilitet innebär att man undviker slumpmässiga fel vid genomförandet av undersökningen. En upprepning av undersökningen skulle ge samma resultat.