Nedanstående tre huvudprinciper finns för uppdelning av en verksamhet. Uppdelningen bestämmer hur verksamhetens organisationsschema ser ut – vilka driftschefsområden som ingår och hur dessa är ihopkopplade på olika nivåer (styrnivåer) via schemats linje.
De angivna fördelarna med respektive uppdelningsform pekar ut samordningsbehov som de organisatoriska enheterna har givna förutsättningar att tillgodose. Uppdelningsformen nackdelar är de övriga samordningsbehoven. Samordningsbehoven anges på sidan Samordning mellan olika verksamhetsdelar.
Vertikal uppdelning av verksamheten: efter målgrupper eller produkter – ”Divisionsorganisation”
Verksamheten är uppdelad i divisioner / affärsenheter / dotterbolag. Varje sådan enhet är ett ”företag i företaget” och inrymmer samtliga arbetsuppgifter och resurser som krävs för försörjningen med kunder / mottagare, produkter och resurser.
Uppdelning efter målgrupper – antingen efter målgruppsslag (segment) eller efter geografiska områden. Fördelar: samordningsområdena ’kund- / mottagarförsörjning’, ’kund- / mottagarförsörjning visavi produktförsörjning’ samt ’kund- / mottagarförsörjning och produktförsörjning visavi resursförsörjning’. Nackdelar: samordningsområdena ’produktförsörjning’ och ’resursförsörjning’.
Uppdelning efter produkter. Fördelar: samordningsområdena ’kund- / mottagarförsörjning visavi produktförsörjning’, ’produktförsörjning’ samt ’kund- / mottagarförsörjning och produktförsörjning visavi resursförsörjning’. Nackdelar: samordningsområdena ’kund- / mottagarförsörjning’ och ’resursförsörjning’.
Vid partiell divisionalisering ligger vissa av divisionens arbetsuppgifter / resurser utanför enheten (hård linjebrytning) – för att säkra samordningen för hela verksamheten. Se sidan Hantering av linjekorsande samordningsbehov.
Horisontell uppdelning av verksamheten: efter resurser eller arbetsuppgifter – ”Funktionsorganisation”
Verksamheten är uppdelad i funktioner. I en funktion kan personal med likartad eller nära besläktade kompetenser vara sammanförd. Alternativt kan verksamhetsdelar som använder samma lokaler, maskiner eller andra anläggningstillgångar med höga kapitalkostnader och / eller driftkostnader vara samlade i den. En tredje variant, som delvis kan vara identisk med de båda nämnda, är att den samlar likartade eller nära sammanhörande arbetsuppgifter.
Funktion som samlar likartade kompetenser eller likartade kostnadskrävande anläggningstillgångar. Fördel: samordningsområdet ’resursförsörjning’. Nackdelar: övriga samordningsområden.
Funktion som samlar likartade eller nära sammanhörande arbetsuppgifter.
– Inom aktivitetsområdet kund- / mottagarförsörjning. Fördel: samordningsområdet ’kund- / mottagarförsörjning’. Nackdelar: övriga samordningsområden.
– Inom aktivitetsområdet produktförsörjning. Fördel: samordningsområdet ’produktförsörjning’. Nackdelar: övriga samordningsområden.
– Inom aktivitetsområdet resursförsörjning. Fördel: samordningsområdet ’resursförsörjning’. Nackdelar: övriga samordningsområden.
Aktivitetsområdena presenteras på sidan En verksamhets reala sida – arbetsuppgifter.
Dubbel uppdelning – ”Matrisorganisation”
Kombination av två uppdelningssätt (eller ännu flera), t ex både efter målgrupper och arbetsuppgifter. Kombinationen medför dubbelkommando inom organisationen. Varje medarbetare har flera chefer. En form av hård linjebrytning i stor skala.
Fördelar: samma som för de båda uppdelningssätten, i den mån de inte neutraliseras av de andra uppdelningssättens nackdelar. Lyfter fram olika sidor av verksamheten som är viktiga och intressekonflikter som måste lösas.
Nackdelar: samma som för de båda uppdelningssätten, såvida de inte neutraliseras av de andra uppdelningssättens fördelar. Delat ansvar ställer extra höga krav på chefernas kommunikation och samarbete.
Projektorganisation är en tillfällig matrisorganisation (såvida det inte handlar om en ”ren projektorganisation” i vilken medarbetarna bara är underställda projektledaren).
Kommentar 1
Stora verksamheter tillämpar nästan undantagslöst en blandning av olika principer. Blandningen kan ske genom att skilda principer kan tillämpas på olika styrnivåer i verksamheten, men det förekommer också att olika principer tillämpas på samma styrnivå.
Vad som är rätt sammansättning mellan de olika principerna beror på verksamhetens yttre och inre förutsättningar. Sammansättningen är rätt när fördelarna med respektive princip gör mycket nytta och nackdelarna gör lite skada i verksamheten.
Kommentar 2
”Uppdelning av en verksamhet” är en formulering med uppifrånperspektiv. En alternativ formulering, med underifrånperspektiv, är ”ihopgruppering av verksamhetens delar”. Den betyder samma sak.