Följande beskrivning med tillhörande bruttochecklista är avsedd som ett hjälpmedel att tänka och arbeta systematiskt vid
Lokalisering = att bestämma platsen eller sträckningen för området eller anläggningen.
Dimensionering = att bestämma omfattningen på området eller anläggningen – antal boende, antal arbetsställen eller kapacitet.
En tredje typ av bedömningar som görs vid upprättande eller granskning av förslag till nya områden eller anläggningar gäller utformningen av dem. Utformningen behandlas inte här, den rör egenskaper som hanteras i detaljplaneringen eller vid prövning av bygglov.
Lokaliserings- och dimensioneringsbedömningar görs för nytillkommande områden eller anläggningar som kräver fasta lägen på kommunens yta. De kan delas upp i självständiga objekt och följdobjekt. Följdobjekten har en försörjande roll visavi de självständiga objekten.
Självständiga objekt:
Följdobjekt till de självständiga objekten:
De nytillkommande objektens lokalisering och dimensionering får konsekvenser för såväl dem själva som befintliga självständiga objekt eller följdobjekt. De kan också få konsekvenser för mark- och vattenområden som har sådana särskilda värden som anges i miljöbalkens tredje och fjärde kapitel, det vill säga områden som är
De nytillkommande objektens konsekvenser kan vara både positiva och negativa. De positiva följderna innebär för nya objekt att ta vara på goda förutsättningar och för befintliga objekt att tillföra nya kvaliteter eller att ta bort alternativt minska befintliga olägenheter. De negativa konsekvenserna innebär för nya objekt att tvingas acceptera mindre bra förutsättningar och för befintliga objekt att ta bort eller minska befintliga kvaliteter, t ex göra intrång, alternativt att tillföra olägenheter.
Nedan redovisas en förteckning över tänkbara konsekvenser. I begreppet bruttochecklista ligger att de uppräknade konsekvenserna kan sakna relevans i den konkreta användningssituationen. När listan nyttjas behöver således ett urval göras av sådana frågor som är tillämpliga och viktiga för det aktuella ändamålet.
Konsekvenserna av självständiga objekt uppstår i ett tvåstegsförlopp.
Första steget
Första steget utgörs av de självständiga objektens inverkan på förekomsten och utnyttjandet av dels följdobjekt, dels andra underlagsberoende serviceverksamheter med kommundels- eller områdesförsörjande funktioner. Exempel på de sistnämnda är kollektivtrafik och föreningsliv.
Bruttochecklista för första steget:
1. Vilka nya följdobjekt krävs?
a) Investeringsutgifter?
b) Nyttjandegrader (effektivitet i kapitalanvändningen)?
2. Vilka förändringar sker för befintliga följdobjekt?
a) Nedläggningshotade anläggningar som får stärkta eller försvagade underlag?
b) Nyttjandegrader som höjs respektive sänks (effektiviteten i kapitalanvändningen)?
c) Risker för överbelastning med därtill hörande problem som tillkommer eller bortfaller?
3. Vilka förändringar sker för andra underlagsberoende serviceverksamheter?
a) Nedläggningshotade verksamheter som får stärkta eller försvagade underlag?
b) Servicegrader som höjs eller sänks?
Andra steget
Andra steget innehåller de samlade effekterna av nya självständiga objekt och följdobjekt. Effekterna består av utfallet för nya objekt och förändringar för befintliga objekt (i förekommande fall) av följande förhållanden.
Bruttochecklista för andra steget:
Närhet och tillgänglighet i eller till / från bostads-, fritidsbostads- och arbetsområden
4. Boendes närhet och transportmöjligheter till stora utbud av arbetstillfällen?
5. Boendes närhet och transportmöjligheter till anläggningar för hushållsservice
a) med riks-, region eller helakommunenförsörjande funktioner?
b) med kommundels- eller områdesförsörjande funktioner?
6. Boendes närhet och transportmöjligheter till friluftsanläggningar och -områden
a) med riks-, region eller helakommunenförsörjande funktioner?
b) med kommundels- eller områdesförsörjande funktioner?
7. Boendes tillgång till andra underlagsberoende serviceverksamheter?
8. Mänsklig kontakt och gemenskap i bostadsområden som resultat av antalet sammanförda människor (dimensioneringen)?
9. Oönskad helårsbosättning i fritidshus?
10. Företags närhet och transportmöjligheter från stora utbud av arbetskraft?
11. Företags närhet och transportmöjligheter till/från kunder och leverantörer?
12. Råvaruintensiva företags närhet och transportmöjligheter från råvarukällorna?
13. Företags närhet och transportmöjligheter till anläggningar för företagsservice
a) med riks-, region eller helakommunenförsörjande funktioner?
b) med kommundels- eller områdesförsörjande funktioner?
14. Företags tillgång till annan underlagsberoende företagsservice?
15. Driftkostnad, tidsåtgång och energiförbrukning i det dagliga transportarbetet?
Störnings-, förorenings- och säkerhetsfrågor
16. Utseendestörningar, buller- eller ljusstörningar, luft-, vatten- eller markföroreningar eller säkerhetsrisker?
17. Investeringsutgifter för extraordinära störnings-, förorenings- eller riskbegränsande åtgärder?
Naturresursfrågor
18. Långsiktigt hållbar ekologisk lösning för nya objekt?
19. Tillgodoseendet av objektens ytbehov? Intrång i befintliga objekt? Intrång i mark- och vattenområden med särskilda värden enligt miljöbalkens tredje eller fjärde kapitel?
20. Grundförhållanden för de nya objekten?
21. Objektens naturmiljö?
22. Tillgodoseendet i förekommande fall av objektens behov av speciella, sällsynta naturresurser?
23. Markpriserna för de nya objekten till följd av lokaliseringen?
Genomförandefrågor
24. Erforderligt markförvärvsarbete för de nya objekten?
25. Erforderliga utredningar och detaljplaner för de nya objekten?
26. Problem att få tillstånd de nya objekten (villiga huvudmän och ekonomiska förutsättningar)?
Kommentarer till bruttochecklistan
Ekonomiska konsekvenser anges i frågorna 1, 15, 17 och 23.
Även fastighetspriserna i de befintliga objekten kan påverkas av de nya objekten. Detta är emellertid en samlad effekt av de olika konsekvenser i listan som inträffar och tas därför inte upp som en egen fråga. Det skulle leda till dubbelräkning av effekterna.