Statistikindata
Som startfolkmängder för prognosen används antalet invånare vid senaste årsskiftet i kommunen och i respektive delområde, med uppdelning på ettårsklasser och kön. Lämplig källa är SCB:s, Statistiska Centralbyråns, statistikpaket BEFPAK-Folkmängd, tabell A 1.1. För vissa kommuner finns andra källalternativ.
Prognoser med startfolkmängder från andra tidpunkter på året än årsskiftet är möjliga.
Kommunens medverkan i prognosarbetet
Kommunen behöver ha en handläggare som är kontaktperson för prognosuppdraget. Utöver leverans av befolkningstabellerna medverkar denne för kommunens räkning med besked i följande frågor och eventuella ytterligare som kan dyka upp under förberedelsearbetet.
Val av metod som ska användas för att beräkna antalet inflyttare till kommunen och delområdena. Jag ger förslag om detta utifrån kommunens förutsättningar. Tänkbara alternativ är 1) automatisk beräkning grundad på bostadstillskott och antalet utflyttare, 2) konkreta antaganden om antalet inflyttare per år eller 3) konkreta antaganden om folkmängd i kommunen vid slutet av varje prognosår.
Beslut om hur många år prognosen ska sträcka sig framåt i tiden och hur många delområden den ska vara uppdelad i. Delområdena utgör de minsta byggstenarna i prognosen. De kan summeras valfritt till större områden.
Beslut om hur ettårsklasser ska summeras till funktionella åldersgrupper som passar kommunens planering. Jag ger förslag om detta som kommunen kan justera.
Utdata – standard
Programmet skriver ut tabeller i Word och Excel för kommunen och varje delområde med lättläst layout. De innehåller befolkningsuppgifter för olika åldrar varje prognosår.
Av Word-tabellerna gör jag en samlad rapport som förutom tabellerna innehåller en sammanfattning av prognosresultatets väsentligheter samt en beskrivning av prognosens beräkningssätt och antaganden.
Excel-tabellerna, som redovisar befolkningen uppdelad i ettårsklasser, utgör underlag för kommunens behovsberäkningar i budgetarbetet och annan planeringsverksamhet.
I standardleveransen ingår också några ytterligare tabeller som knappast är av intresse för bred spridning men som kommunens prognoshandläggare ges tillgång till. De är uppgifter om folkmängdsförändringar per område och prognosår som inte syns i resultattabellerna samt utskrift av framskrivningsparametrarnas värden för kön och ettårsklasser.
Utdata – tilläggsmöjligheter
Summering av delområdena till större områden. Delområdena kan summeras till större områden i hur många varianter som helst.
Förlängning av kommunprognosen. För kommunen som helhet är det värdefullt att få en längre prognos än de år för vilka det finns underlag för antaganden om bostadstillskott eller annat som styr inflyttningen. En sådan förlängning av kommunprognosen görs med schablonmässiga antaganden och ger en god bild av den långsiktiga utvecklingen för åldersgrupper som inte påverkas så mycket av in- och utflyttningar. Detta gäller främst de åldrar som är dimensionerande för äldreomsorg.
Specialtabell för skatteintäktskalkyl. Tabellen ger sådana summeringar per kön och åldersgrupper som kommunen behöver för en skatteintäktsprognos enligt SKL:s modell.
Specialtabeller för lokalplanering. Underlag till lokalbehovsanalyser för kommunala verksamheter vars lokalbehov har ett direkt samband med befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper och skilda delar av kommunen, det vill säga förskola, förskoleklass, grundskola inklusive grundsärskola och fritidshem. Även underlag till behovsanalyser för särskilt boende för äldre och bostäder för funktionshindrade innefattas.
Framskrivningens metodik
Framskrivningen görs ett år i taget av befolkningen vid periodens början uppdelad på ettårsklasser och kön.
Det finns fyra förändringsfaktorer i framskrivningen, liksom i verkligheten: födslar, dödsfall, utflyttningar och inflyttningar. För att beräkna förändringarna används parametrarna fruktsamhetstal, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningsandelar för varje ettårsklass och kön. Värdena för dessa parametrar grundas på vad som faktisk hänt i kommunen under de närmast föregående åren.
Kommunprognosen utgör ram för delområdesprognoserna. För var och en av de fyra förändringsfaktorerna ska summan av delområdenas antal överensstämma med totalvärdet för kommunen. Detta gäller varje ettårsklass och kön samt varje år. Om överensstämmelsen inte inträffar direkt gör programmet marginella justeringar av förändringsfaktorernas parametervärden till dess att avvikelserna upphört.
För den första ettårsklassen, de som är noll år gamla vid prognosårets slut, bestäms klassens storlek av antalet födda under året vars mödrar bor i kommunen vid årets slut. De är summan av alla barn som fötts av kvinnorna i varje fertil ettårsklass enligt deras fruktsamhetstal. 41,5 % av de födda antas vara pojkar och 48,5 % flickor.
För övriga ettårsklasser uppdelade på kön, alltså ettåringar, tvååringar osv upp till nittiofemåringar och äldre, bestäms klassens storlek vid årets slut av dels storleken vid årets början, dels antalet döda, utflyttade och inflyttade under året enligt deras dödsrisk, utflyttningsrisk och inflyttningsandel. Inflyttningsandelen fördelar det totala antalet inflyttare under året, vilket beräknats enligt den metod som valts för prognosen.
Praktiska hanteringsfrågor
Samma förändringsparametrar i hela kommunen. Kommunens genomsnittsvärden för fruktsamhetstal, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningsandelar används även för de olika delområdena. Detta innebär vissa felrisker eftersom det är ett känt faktum att förändringsmönster varierar med bostadsområdenas typ och ålder. Emellertid är det en bra metod i praktiken när kommunens delområden är relativt små och dessutom har varierad bebyggelse, vilket är den vanligaste situationen. Nyttan av områdesspecifika parametervärden skulle i stor utsträckning förtas av den förhållandevis starka effekt som slumpmässiga variationer har i små populationer.
Ett undantag från den nämnda förenklingen kan vara att fruktsamheten varieras mellan delområdena genom områdesspecifika fruktsamhetstal. Kommunen kan beställa fruktsamhetstal på delområden (PROPAK, tabell 1.1 A).
Delområden som är mycket små bör om möjligt undvikas. I de flesta kommuner varierar storleken på delområdena ganska kraftigt och det går inte att undvika att några delområden är befolkningsmässigt små. En nackdel med detta är att det uppstår smärre systematiska fel vid avstämningen av delområdesprognoserna till kommunprognosen. De stora delområdena tar hand om för många av antalet födslar, dödsfall, utflyttningar och inflyttningar i kommunen. De små delområdena får därmed för litet antal sådana förändringar. Det beror på att avstämningens marginella justeringar av förändringsfaktorernas parametervärden ger störst utdelning i de stora områdena. Små tal multiplicerade med små decimalbråk ger värden som är mindre än 0,5 och som därför avrundas till 0. Störst är problemet för inflyttningarna. I små områden är det totala antalet inflyttare litet och när det sedan ska fördelas på 2×95 ettårsklasser (män resp kvinnor) så blir resultatet noll i alltför många fall.
En generell rekommendation är därför att undvika riktigt små prognosområden. Storleksordningen 1 000-2 000 invånare bör helst utgöra nedre gräns. Om detta inte är möjligt får de nämnda matematiska problemen accepteras.